Day 22- What makes you different from everyone else

Att jag har jättelätt att skratta och vara glad. Det är en sak som jag ganska ofta får höra, att du är så glad och att nånejj, då skulle du inte vara så där glad. Helt roligt att höra, för jag försöker inte vara någon speciellt glad person. Att jag inte har svårt att skratta stämmer nog, varför inte liksom? Finns det någon orsak att inte skratta? Det blir nu sen också ett litet problem att när någon försöker vara allvarlig och få en att tala sanning så börjar jag skratta, och så tar den förstås inte en på allvar... Orsaken till att jag är så glad är kanske att jag nästan alltid ser det positiva och roliga i saker. Jag ser också det negativa, men det är nu kanske inte det viktigaste. Jag ser ingen orsak att vara sur över småsaker, eller att vara sur på en person flera dagar för att den kanske gjorde lite på ett sätt som inte var det bästa.

Det här betyder inte att jag inte kan vara sur eller ledsen. Kan nu passa på och erkänna att jag har haft, och ha ännu lite, helt otrolig hemlängtan när jag är på läger. Alla somrar fram till den här sommaren har det varit så att jag verkligen har funderat att ska jag bli hemma eller ska jag fara på läger. Jag hade aldrig stannat ett helt läger, alltså en vecka, före den här sommaren. Den här sommaren försvann ganska mycket av den där hemlängtan, det bara kändes som om en vecka inte var så länge. Så fanns där också nya kompisar som kanske hjälpte till lite. Att inte bara vara med de där samma människorna som vet om att jag brukar få hemlängtan hjälper nog till. Hemlängtan ar inte på något sätt försvunnit, men den har bara blivit lättare att hantera. 

Så är jag verkligen inte rädd att prova på nya saker. Betyder också att jag inte är så blyg, nya personer och nya saker är nästan samma sak? Det här skrev jag ren om i ett inlägg för inte så länge sen, kan nu ta en snabbverison. Vad förlorar man på nya saker? Om det nu inte går så bra är det ju bara att gå vidare och inte tänka så mycket på den saken. På det här sättet hittar man massor av nya saker som man tycker om. 

Så finns det också de annorlunda saker som har med vad jag gör på min fritid att göra. Att blogga, vara scout, brandman och hålla på med keramik är inte de vanligaste hobbyerna. Om någon dissar mej för det så tar det inte länge innan den får höra exakt varför jag håller på med det jag håller på med. Så brukar de sluta. Haha, så finns det ännu en sak som jag ibland blir lite retad för. Som om jag skulle bry mej, det där med att bli ledsen för vad någon har sagt halvt på skämt är inte heller något jag håller på med. Jag kan inte prata ordentligt, om man nu säger så. Mina r är såna som riktigt små barn ofta säger. Och såna som man säger om man pratar franska. Jag kan säga det så som man vanligtvis gör här, det låter helt normalt, men jag har nu fastnat på det där gamla r:et. Det stör mej verkligen inte, och nästan ingen kommenterar det. Jag vet inte om de inte märker eller bara inte bryr sej. Ingen skillnad för mej, jag vet att jag kan säga det på två sätt, men det stör mej inte att säga det på det gamla sättet.
OJOJJ det här blev långt. Kan skriva en snabbversion för de som inte orkar läsa. Jag är en glad person som älskar att göra nya saker, inte blyg, har konstiga hobbyer, helt sjuk hemlängtan, bryr mej inte om personer som dissar mej eftersom de ändå bara tycker om mej och så kan jag inte säga r ordentligt.