Så sa min kära syster att jag får packa in ett paket åt henne. Som ska rymmas in i en vessapappersrulle. Jag gick och grävde i ett skåp, hittade massor av Suffelin (yees våra skåp är fulla med karkki. Fazers...) och tänkte att det var ju en bra present. En är nu lite för lite, hur få in massor i en vessapappersrulle? Svar: jesare. Fungerade. Åtta stycken som nog hålls där inne hur bra som helst. När nu en gång den tejpen var framgrävd, så varför söka reda på en annan. Paketpappret blev fasttejpad med jesaren, och dekorationen blev ett litet silverkonstverk. En gång scout, alltid scout. Allt löser sej med lite (eller mycket) tejp. Om nu sen personen som får paketet kan få upp det och äta suffelina är sen dens problem...
tisdag 29 november 2011
Jesustejp
Om det inte går att laga med jesustejp är det sönder. Jag har lagat många saker med den där silvriga, klibbiga grejen, till exempel en cykelsadel, skor, en rinkka, någon konstig konstruktion på något scoutläger, kläder och en mugg. Två personer på scoutlägret på sommaren sa att man kan laga vad som helst utom mat och elektronik av jesustejp, vessapapper och surrningrep. När jag sa att man inte kan sätta upp håret med något av det så hotade de med att tejpa upp det med jesustejp. Jag ungefär sprand iväg, så de satte upp det med surrninsgrep. Det fungerar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar