Vet ni vad?

Igår var det international caps lock day. BETYDER ATT MITT BLOGGINLÄGG BORDE HA SETT UT SÅ HÄR. Men nej, idag är det en helt vanlig dag och jag vill inte irritera med att skriva med stora bokstäver. Dessutom känns det som om någon skriker om det står med stora bokstäver.
Jag hade fel, det är inte en vanlig dag idag. Det är international sleeping day. Jaha, jag borde väl sova o så fall. OCH international no homework day. Det är ju åtminstone sant.
Den 23 maj är det world turtle day. 22 november, international hug a dragon day. 6 november, world taco day. Faktiskt är 28 oktober också international caps lock day. 25 maj som jag redan påpekade för några veckor sedan är handduksdagen, eller towel day. 7 oktober är det world smile day. 22 februari, som scouterna vet, thinking day. 9 februari är det chocolate day, som en del av the valentine week. Min födelsedag, 15 april, är det day of silence. Vad skoj. 28 januari är det potato day.
Så tackar vi Wikipedia för den här onödiga, men roliga, informationen. Efter det här har jag massor av orsaker till att göra roliga grejer. Som att irritera alla med att ha caps lock på hela dagen...

Bröd i brödugnen

Massor av jobb för ett par bröd. Jag förstår varför man bakade massor av bröd när man väl bakade före elugnarnas tid. Det kändes lite onödigt att elda i tre timmar för att sedan baka två bröd.
Svårt var det inte, men tog massor av tid. Resultatet blev långt ifrån perfekt, men redan nästa gång borde det bli ganska mycket bättre. Man lär sig av sina misstag!

Först skulle den alltså eldas några timmar. Med massor, massor av ved. Jag tror att jag någon gång har satt in bilder på den här ugnen, i alla fall är den gigantisk. Sådär att jag nästan skulle rymmas in. Nej, inte riktigt, men stor i alla fall. 

När vi hade fyllt på den sådär femtiotusen gånger lät vi den slockna, så skulle askan/glöden sopas till kanterna. Med ett granris och en skrapa.

Bröden åkte in, var där i ungefär 20 minuter.

Gott blev det, men inte riktigt så gott att jag orkar elda ugnen en gång i veckan. Ena brödet belv dessutom lite bränt på undersidan, andra fick lite aska på sig. Man lär så länge man lever...

Ett par gånger per år blir det kanske eldat i den. Framtida projekt blir för det första att skaffa en brödspade, för det andra att baka pizza i den och för det tredje att baka surdegsbröd. Nu var det bara ett helt vanligt bröd, ungefär så här:

0,5 l vatten, 50 g smör, 50 g jäst, 5 dl rågmjöl, 7-8 dl vetemjöl, 1/2 msk salt. Smält smöret, blanda med vattnet, värm till 37°, smula jästen och rör ut i det, blanda i salt, allt rågmjöl och ca 5 dl av vetemjölet, blanda, knåda i resten av mjölet, knåda lite till, jäs ca 1 timme, baka ut till två bröd, jäs igen ungefär en timme. Gräddningstid och temperatur vet jag inte riktigt, jag har ingen aning hur varm vår ugn var, men skulle gissa på att ungefär 25-30 min i 200° är helt okej.

Det var ju nog intressant så det räckte. Respekt till alla gamla mommon som stod och bakade bröd så här en hela dagarna förr i tiden.

Bröd

Jag bakade bröd i brödugnen idag, tänkte bara snabbt berätta. Imorgon bättre med foton från en riktigt dator!


- Posted using BlogPress from my iPad

Till Syndalen!

Jag ska alltså på läger här om ett par dagar, fbk-läger i Hangö. En av sommarens höjdpunkter! Jag får se alla människor från förra året, vara med andra personer än vanligt, göra roliga saker, vara på stranden (om det inte tänkte regna...) och bara leva lägerliv, vilket är det bästa som finns.
Eftersom jag faktiskt tror att ingen är så intresserad av mera förklaringar om hur roligt det kommer att bli, hur roligt vi hade förra året, mera detaljerat prgram, hur roliga människor där finns och så vidare kanske jag slutar här. Naturligt nog blir det inte mycket till bloggning, ett par tidsinställda eller från telefonen kanske jag hinner med. Tänkte bara berätta det här så att ingen tycker att jag är tråkig, död, har tappat inspirationen eller något.

- Posted using BlogPress from my iPad

Pleppoboken

Efter att ha bott här varenda en sommar i sju år och under hela den tiden läst mycket mera än vad som är bra för någon så fixade jag ett bibbakort till biblioteken här nära. Såklart utnyttjar hela familjen det och till lande kom vi med 21 böcker. Pleppoboken var en av dem.
Boken var en av de bästa jag någonsin har läst. Helt annorlunda, hysteriskt roligt, precis som radio pleppo, mumin visar allt och allt på pleppo.fi. Vilket inte var så förvånande eftersom både skaparna och vissa av sketcherna är de samma...
Det tog inte länge för mig att komma igenom de 280 sidorna, och jag som otroligt sällan skrattar åt skriven text så satt och småfnittrade för mig själv genom hela boken. Lyckolotto, iDecide, Benjamins konstiga faffa, Familjen von Tratt och Coola mamman, det var länge sedan jag läste något så bra. Jag undrar om det någonsin har hänt. I alla fall har jag aldrig läst något så här roligt, och jag ångrar mig verkligen att jag inte tjatade mera om att jag ville till österbotten och se på Välkomna till mommos.
Trots den här lyriska recensionen så kanske Ted & Kaj gör sig lite bättre på radio, som podcast eller något som inte är skrivet. Det blir på något sätt ännu lite roligare. Det betyder ändå inte att jag inte rekommenderar boken, att utses till världens bästa bok (eller i alla fall roligaste) av mig betyder en hel del. Som ni antagligen har märkt läser jag ganska mycket...




- Posted using BlogPress from my iPad

Missommaa

Helt roligt var det trots regnet. Jag hade den obekvämaste dynan jag någonsin sovit med, inräknat de hopvikta kläder jag har haft som dyna många gånger... När det också var helt ljust och jag sov i en obekväm soffa så är jag naturligt nog ganska trött. Regnet gör inte heller saken bättre. 

Det fanns mat så att ingen orkade äta upp den, men så gott att alla nog försökte. Vi satt ute och lagade sushi i minst en timme, hade så mycket att vi trodde att det skulle räcka i ett år men slut tog det på en liten stund. Jordgubbskakan var god till morgonmål också!

När det sedan regnade hela dagen så spelade alla ett Trivial Pursuit från åttiotalet. Med frågor var svaren på geografifrågorna kunde vara jugoslavien, om skådespelare och sångare som i alla fall jag inte hade någon aning om vem de var och annat helt för komplicerat. Bra gick det inte. Hundarna ville såklart också vara med...

Vi gick i bastun, sämsta jag någonsin har varit i med en maxtemperatur på 55°, åt godis, sjörövarna/min syster kom och gömde chokladplattor i min sovsäck (choklad och sovsäck, nejnej), var med hundarna, simmade, lagade mat, åt hela tiden och hade det roligt. 

Ha en bra midsommar

De sista 31 minuterna den här dagen... Min mage sprängs efter all sushi, jordgubbskaka och annan mat, jag har HOPPAT från bryggan, gått i bastun som var typ 55 grader varm och haft det helt bra. Ha det skoj, och kom ihåg att från och med nu (eller var det igår?) blir det bara mörkare och mörkare... :p


- Posted using BlogPress from my iPad

Skattjakt

Jag gick på skattjakt i mammas skåp och hittade massor av bra kläder! Skrämmande att hennes byxor passar på mig... Pappa höll också på att städa sin garderob och höll på att slänga sin fuck google, ask me t-skjorta så jag måste såklart adoptera den. Inte för att man kan ha den på civiliserade ställen, den får väl bli pyjamas eller något.
Tidigare på dagen var jag i Iso Omena med Hellu och köpte en kratta (det kommer att få sin förklaring). Plus lite onödiga och mindre onödiga grejer, jag tror inte att någon på riktigt vill se så det får väl vara.
Mamma hade hämtat sushi till oss, jag har dessutom hållit på och pysslat med eget sushiris och skalat ingefära till egen gari, vi kommer att få så mycket sushi imorgon att alla femton personer exploderar. För då blir det ekenäs skärgård, midsommarfirande, bastu och annat kul.

Glad person

Jag upptäckte att jag kan ha min hängmatta på balkongen. Med rumpan tio centimeter över golvet, men i alla fall.


- Posted using BlogPress from my iPad

Vildjästbullar

Varning redan nu, om du inte över huvud taget bryr dig om bullar, bröd, vildjäst och surdegar, läst inte det här inlägget. Det är mest tråkig teori och långa texter om hur du ska pyssla om dina bullar som kommer att bli de godaste i världen.

 Varför bullar på vildjäst? Varför inte bara vanligjästbullar?

• Du får en bättre deg med mindre jobb
• Du kan på samma gång (nästan) baka supergoda levainbröd (alltså surdegsbröd) utan att behöva starta en komplicerad surdeg
• Det blir helt enkelt godare
• Det är intressant att göra något helt från grunden
• Det finns inte mycket som imponerar lika mycket som saker bakade på vildjäst

Det här är jättelätt, men har ett väldigt långt recept. Plus att det tar tid, massor av tid. Inte så att du står i köket fem timmar per dag i en vecka, men några minuter varje dag. På själva bakningsdagen blir det ju såklart lite mera, men inte mycket mera än med helt vanliga bullar/bröd.

Då kör vi!

Först måste du ha själva vildjästen. Den gör du så här.

Dag 1:


125 g torkade aprikoser (osvavlade)
 (för att vara ärlig har jag ingen aning om mina var osvavlade. Rainbows helt vanliga torkade aprikoser var vad jag använde)

50 g honung

25 g socker


250 g ljummet vatten

Blanda alltsammans i en burk, gärna en glasburk så att man ser vad som händer. Ställ burken så varmt som möjligt (överdriv inte och sätt den i bastun, ett vanligt skåp duger bra). Sätt inte på ett alltför tättslutande lock, då kan det sluta illa, utan nöj dig med ett lock som sitter lite löst alternativt lite plastfolie. Jag tog en burk en tog bort gummipackningen så att locket inte alls satt tätt.

Ser ut så här, dag 1.

Dag 2-ungefär 7:

Skaka burken försiktigt morgon och kväll.  Exakt hur många dagar det tar innan den är klar kan nog variera. Mina har blivit klara efter ungefär en vecka. När den är klar har aprikoserna flutit upp till ytan, man ser bubblor stiga uppåt när man rör lite på burken, och det är lite skum ovanpå. Den luktar också ganska mycket. 

När den är klar:

Sila bort aprikoserna, och den är klar att användas! Den håller i kylen ungefär två månader, i alla fall efter vad jag har läst. 

Och då borde den se ut ungefär så här.

Dags för nästa steg! Det är en surdeg, levain. Det här är basen till bullarna, och också till brödet om man vill baka levainbröd (=ett ljust surdegsbröd).

Dag 1, kväll – steg 1


30 g vetemjöl special


20 g vildjäst


10 g ljummet/varmt vatten (ca 40°)

Blanda alltsammans i en liten skål och sätt på plastfolie. Inte mycket, men någonstans måste man ju börja. Låt stå lite lagom varmt över natten, ingen bastu här heller.

Dag 2, morgon – steg 2


30 g vetemjöl special


25 g ljummet/varmt vatten


blandningen från dag 1

Klicken från gårdagen borde ha vuxit ordentligt och bubbla lite. Blanda i det nya mjölet och vattnet, plasta in och låt stå till kvällen.

(Variationsmöjlighet: Om något oförutsett inträffar kan du låta din blandning, steg 1 eller steg 2, vila i kylen. Det går ingen nöd på den på en bra tid. Några dygn skulle jag tro att den klarar bra, kanske upp emot en vecka.)

Dag 2, kväll – steg 3


525 g vetemjöl special


350 g ljummet/varmt vatten


blandningen från morgonen

Ta en större skål och blanda ihop allt. Den här natten får du inte sova sexton timmar hur mycket du än skulle vilja. Mellan åtta och tolv timmar får den stå, absolut inte längre eftersom degen du sedan gör inte jäser som den ska i så fall. Efter natten har du nu en skål med något som kallas levain = en ljus surdeg startad med torkad frukt.

Dags för nästa steg! Nu måste du bestämma om det ska bli bullar eller bröd. För bröd, gör så här:


Dag 3, morgon – steg 4 


600 g levain (alltså inte hela steg 3, spara det som blir över så kan du fortsätta med det)


600 g vetemjöl special


375–400 g ljummet vatten


25 g salt

Hur mycket vatten som är lagom kan nog variera, bland annat beroende på vilken konsistens steg 3 har. Men om den är relativt fast och fin, och har bra spänst, tycker jag 400 g är lagom. Prova dig fram.

1. Blanda degen. Blanda allt utom saltet i 4 minuter på låg hastighet. Låt vila ca 20 minuter och kör därefter ytterligare 8–12 minuter. När cirka 3 minuter återstår sätter du i saltet.

Tiderna är inte exakta, utan kör tills det känns bra. Degen ska vara elastisk och nästan lite blank på ytan. Inte heller ska man stirra sig helt blind på mängden vatten och mjöl. (Det viktiga är att man tror på degen.) Känns den alldeles för lös, ta i lite mer mjöl, är den för hård, lite mer vatten.

2. Nu ska degen jäsa. Häll över degen i en rikligt inoljad låda (eller en riktigt stor bunke). Ta lite olja på händerna och vik ihop degen några gånger. Från vänster till höger, och sen uppifrån och nerifrån.
Sätt på ett lock och låt degen jäsa i totalt ca 3 timmar. Gärna någonstans där det är lite varmt. 25°–26° är inte alls fel. Under de första 90 minuterna viker du ihop degen (som beskrivs ovan) vid tre tillfällen. Sedan kan den stå orörd.

Variationsmöjlighet: Man kan fördröja det här jäsmomentet om man vill. Ställ degen svalt så jäser den långsammare, i 12–14° kan den nog stå i upp till 12 timmar. Behöver den sedan lite fart är det bara att ta fram den i värmen igen. 

3. Baka ut till bröd. Det är nu ganska många små bubblor i degen, så man bör hantera den varsamt. Dela i delar, gör baguetter, bröd eller små portionsbröd. Lägg dem på plåtar, mjöla massor och låt jäsa ungefär en timme. De borde jäsa till dubbel storlek, eller närapå i alla fall. Nu är det också dags att sätta på ugnen på 275°.

5. Och så skjuts in i ugnen! Spruta gärna in lite vatten med en blomspruta, eller släng in några isbitar. Din ugn gillar inte isbitarna, så ha i så fall en plåt eller form under. Efter ca 15 minuter kan man sänka temperaturen till 230° och öppna luckan för att vädra ut ångan. Vill man ha en knaprig skorpa kan man vädra ur ugnen ytterligare ett par gånger under gräddningen.

När inntertemperaturen i bröden når 98° brukar det vara lagom tycker jag. Då tar jag ut det. Och äter upp det. Det borde ta ungefär 30-35 min om du har så stora bröd som jag brukar ha (sorry, men svårt att förklara hur stora de är... Två bröd av den här degen, tror jag.)

Syns kanske inte så tydligt, men utseendet är inte heller så speciellt.

För bullarna gör du så här:

ca 35 bullar

600 g levain
600 g vetemjöl

150 g smör


120 g sirap

1 msk kardemumma

1 ägg

300 g mjölk

1/2 tsk salt

1. Smält smöret, mortla kardemumman och blanda sedan alltsamman i en bunke. Blanda ihop allt ordentligt, inte helt lätt. Du kan behöva smutsa ner dina små söta händer... Låt jäsa till dubbel storlek, ungefär fyra timmar, men kan variera.

2. Gör valfri fyllning. Till exempel kanelbullar, 150 g smör, 2 dl socker, 1-2 msk kanel.

3. Baka ut så som du vill  ha dem. Jag har gjort helt vanliga kanelbullar och örfilar. Låt jäsa 1–2 timmar på plåten under en handduk. Det ska inte vara någon tvekan om att de har jäst.

4. Pensla med ägg och strö på pärlsocker.

5. Skjuts in i ugnen! 250°, 8–12 minuter. 

Här får du veta vad du gör med levainen som blev över:

Det som blir över från steg 3 spar man i kylskåpet tills man behöver mer bröd. Då blandar man en ny omgång enligt följande.

300 g levain (alltså resten från tidigare bak)


210 g vetemjöl special


140 g ljummet/varmt vatten (40–45°)

Blanda alltsammans i en bunke, täck med plast och ställ på varmt ställe. Gärna nästan 25–26°. Efter bara 2–3 timmar har du en helt ny steg 3 att baka med.

Borde fungera både med levainrester som är helt "nya" och lite äldre, upp till en vecka ungefär.

Du har alltså en bra chans att laga båda två utan allt för mycket besvär.

När bullarna och brödet tar slut är det bara att börja från början. Bortsett från att hela vildjästäventyret kan du skippa, eftersom du redan han en burk med vildjäst i kylskåpet. 

Från början kom allt det här från paindemartin.blogspot.com, en brödblogg helt enkelt. Författaren till den har också skrivit en bok, Enklare bröd, som är den boken som jag har haft massor nytta av de senaste åren.

Det här har hänt

Vi satte upp alla hängmattor vi hittade på gården på lande och låg i dem några dagar.

Jag fick nog av att slappa, så jag tvingade med Carolina till närmaste strand. Med cykel! Inte för att det är så långt, kanske fem kilometer, men det var första gången jag for dit utan bil... Vi hann också cykla till Västanfjärd och köpa glass någon dag, det är lite längre men inte heller så väldigt ansträngande. Med lite glass klarar man vad som helst :)

Vi for ut med båten några gånger. 

Till Högsåra och Farmors Café, lammen bets om man inte aktade sig!

I Dalsbruk.

Pappas flicka målade bastun, det är ännu kanske fem plankor kvar som jag inte orkade/hann måla innan vi for...

Jordgubbskaka!

Mamma hämtade inte bara äcklig tandkräm från ryssland, utan också ett halsband till mig.

I brist på bättre satte vi upp vårt gigantiska orange tält, släpade dit en madrass, några dynor och var där och slöade istället för i hängmattorna.

Tillbaka i grani bakade jag vildjästbullar. Lika goda som förra gången! De är enkla att göra, men det tar tid och om du inte har lust att baka bullar av mögliga aprikoser (det där var en överdrift!) så är det inget för dig. De blir faktiskt mycket bättre än vanliga bullar, jag rekommenderar att testa! Här och här kan ni läsa om när jag gjorde dem förra gången, jag tror att det blir ett inlägg till om dem eftersom där inte stod så hemskt mycket om det...

Idag åkte vi till Vii Voan, en asiatisk "matbutik" i Hagnäs som är ganska skoj. Hälften av sakerna har man ingen aning om vad de är, och den här butiken är helt perfekt om man ska ha något halvkonstigt asiatiskt utan att vilja betala fem gånger mera för en hälften sämre grej. Det blev mest sushigrejer och wasabiärter, som är massor bättre än wasabinötter. Speciellt wasabipulvret är jag ganska intresserad av hur det kommer att bli.

En egen hängmatta hann jag också fixa. Jag måste ju fixa en privat som ingen annan får ta, och som jag kan ta med på läger... Tipstips åt den som vill ha en egen, gå till Partioaitta, både hängmatta och rep för 29.90 istället för hängmatta för 34.90 + rep för 14.90... Och med scoutrabatten blir det ju ännu billigare. 

Tant?

Pappa och Carolina kom hem från bibban för några timmar sedan. Såklart hade de med sig en present åt mig.

Från Carolina tog jag det här som mobbning. Hon är den som mobbar mig värst i fråga om mina bröd, surdegar och vildjästar. I alla fall öppet. Men hon är själv ganska intresserad och läser mina recept och frågar mig att "ska du inte sätta mera mjöl i den nu?" och sånt oftare än vad jag själv tänker på det. Mobbningen hinner hon med där emellan.

Från pappa var det inte mobbning, jag misstänker att han kollade in i den och hittade recept på saker han vill att jag ska laga. Om man tror på honom var det Elin Ek som lockade, jag minns för några år sedan när vi alla alltid satt och tittade på Grynets show på svt... Jag hade till och med fått en skjorta var det stod något Grynetcitat av min morbror!

I alla fall har de ingen aning om vad de ställde till med. Jag insåg att jag, fjorton år gammal, antagligen definieras som "tant" enligt boken. Kanske inte det där med handarbete, men det med brödbakningen, matlagningen, sylt- och saftlagandet och allt annat i köket... Tydligen är mitt sanna jag en tant. 

Det var inte det som ställde till saker, utan alla recept och idéer. Plötsligt blev jag otroligt inspirerad att laga polkagrisar, kokosbollar med fluff inuti (mums-mums i sverige), prinsesstårta, mazariner, dammsugaren och massor av olika småkakor. Särskilt det med poklagrisarna lockar lite extra, och alla andra hårda karameller. Jobbigt, hett, med risk för att misslyckas eller bränna sig, ändå är det något speciellt med det. Jag ska försöka innan det här året är slut. Samma sak med att baka bröd i brödugnen på lande. Har man aldrig försökt vet man inte hur det går!

Saker ni (kanske) inte visste om mig

På Rebeckas önskemål!
Genast blev det svårt. Jag lovar att nästan alla vet i alla fall en sak jag kommer att skriva, helt enkelt för att alla vet så olika saker om mig.

• Jag har haft röda slingor i mitt hår, någon gång på femman tror jag. 
• Jag har helt sjuk snigelskräck. Det har en orsak, om vi tar det snabbt är den ungefär att jag stod på en gräsmatta var det fanns en miljard sniglar. Det var nästan ingen överdrift, de fanns på riktigt överallt. Stora, svarta, slemmiga utan skal... USCH!! Sen dess är jag helt enkelt livrädd för dem. Igår upptäckte jag dessutom att det bor en gigantisk svart snigel av värsta sorten vid utedasset på lande. Mysigt!  
• Jag äter inte ost. Fråga inte varför...
• Om jag inte har något bättre för mig kan jag utan problem läsa en hel dag. Däremot är det inte något som jag gör om jag har något annat bättre för mig, utan mest som en sista utväg. Alltid när jag hittar en ny bra bokserie att läsa undrar jag varför jag inte läser mera... Och blir väldig snabbt påmind om det när bokserien tar slut, jag börjar på en ny bok och den är helt skit. Tyvärr är det mycket mera sällsynt med bra böcker än dåliga.
• Jag har haft massor med hemlängtan under precis alla läger jag har varit på tills förra sommaren. Då försvann den av någon orsak, ingen aning varför. I alla fall så finns den inte mera, i alla fall inte på något sätt som skulle störa, och jag tänkte inte börja överanalysera det. Jag fattade väl att det inte var nödvändigt, blev större och hade roligare än någonsin när jag struntade i min hemlängtan. Eller så hade jag roligare än någonsin och glömde därför bort den? Ingen aning, borta är den i alla fall!
• De som inte har hört mig prata, i alla fall inte ofta, vet inte att jag inte uttalar bokstaven R som nästan alla andra. Alltså jag uttalar den som man gör i frankrike eller skåne till exempel. Jag kan tala "ordentligt" men ser ingen poäng med det. Det stör inte mig. Jag har ingen aning hur bra det märks, eller om någon alls reagerar på det. Så är det i alla fall.
• Just nu försöker min syster distrahera mig med att sätta någon skjorta över mitt huvud, knipa mig i näsan och säga att "nu blev du en mårra!". Hon kommer inte att sluta i första taget, så kanske det är bäst att jag ger upp...

Tillbaka i staden

Stad och stad... I alla fall inte ute på lande, som faktiskt inte är i mitten av ingenstans utan på en (nästan) civiliserad plats.
Tillbaka är jag, och det är jag till midsommar. Jag får se vad som händer här, de enda planerna jag har är att jag ska baka kanelbullar, köpa en hängmatta och ta reda på om det finns några människor kvar här. Så många dagar är det ju inte att slösa bort, på fredag är det midsommar och jag har lovat att laga massor av sushi och jordgubbskakor.

Tandkräm

Mamma köpte en tandkräm till oss från Ryssland. Ett av pappas intressanta intressen är tandkrämar från olika konstiga ställen. Tallbarr och ekollon.
Carolinas beskrivning: tallbarr, säkert nog ekollon också men jag har aldrig smakat, men en bismak av vått får
Pappas: tallbarr, utskärs = möglig ljung, efter att ha tänkt en stund var det rotvälta, liksom jord, mögliga tallbarr och sånt...
Sammanfattningen från båda var "intressant". Pappa måste borsta tänderna en gång till, första gången någonsin det har hänt. Då har vi haft massor av otroligt äckliga spyframkallande tandkrämar hemma hos oss som han nog har klarat av...



- Posted using BlogPress from my iPad

Jordgubbskaka à la Farmors Cafè

De som har varit på Högsåra och Farmors Cafè vet hur god den här kakan är. Den absolut bästa jordgubbskakan jag någonsin har ätit, och det bästa man kan göra med gubbarna (efter äta dem bara som de är, direkt från jordgubbslandet!)
Jag tycker i alla fall att det är ett konstigt recept med konstiga sätt sätt att göra saker på, men det är alltså inga fel i det. Eller, gräddningstiden kan vara fel, men antagligen är det vår landeugn som det är fel på. Marängen ska vara krispig, alltså inte helt mjuk, men kakan ska definitivt inte vara stenhård och båda lagren ska inte ha samma konsistens. Det kan krävas lite mera tid än 20 min, alltså.

Botten:
3 äggulor
1 1/2 dl socker
1 msk vaniljsocker
3/4 dl mjölk
1/2 dl smält smör (=50 g)
2 1/4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Maräng:
3 äggvitor
1 1/2 dl socker
(mandelspån)

minst 3 dl vispgrädde
minst 1 l jordgubbar

Vispa smält smör, vaniljsocker och socker. Vispa i äggulorna, en i taget. Blanda mjöl och bakpulver, rör i växelvis med mjölken. Bred ut på en plåt, det täcker hela fast det inte verkar så. Det blir tunt, men så ska det vara.
Vispa marängen, bred ut den över den råa kaksmeten. Strö över mandelspånen om du vill ha dem. Grädda i 20 min (eller kanske lite längre) och låt svalna.
Dela i två delar, sätt ihop med skivade jordgubbar och vispad grädde emellan. Sätt mera jordgubbar, vispad grädde och mandelspån ovanpå. Om du har lust kan du pudra florsocker över, men det är verkligen inte nödvändigt och har enligt min inga fördelar. Så äter du allt vad du orkar.
Fem personer äter massor för att få slut på den här kakan. Den räcker till kanske 8 och alla är nöjda. Men du kan antagligen inte laga för mycket, den tar nog slut ändå...


- Posted using BlogPress from my iPad

Jordgubbskaka

Efter Farmors cafes recept, så god att alla spyr enligt pappa. Ganskan nära i alla fall, receptet kan jag sätta om en stund när någon låder mig ha ipaden en längre stund än två minuter...
Jag hittade en hög med gamla fridan på en loppis i dag, så nu när det regnar ska det bli helt skönt att sätta sig i något hörn och läsa lite tidningar som inte har något viktigt innehåll. Efter att den lilla biten jordgubbskaka som finns kvar är slut, förstås!


- Posted using BlogPress from my iPad

Simmat i havet, check

Första gången för i år jag simmade i havet. Före det har jag nog simmat ganska många gånger i olika sjöar, i massor kallare vatten! Det var faktiskt helt skönt vatten, inte alls så kallt som jag trodde!
Vi grillade korv ute på någon ö, åkte båt och hade det skönt. Efter det har pappas lilla flicka målat hus. Man ser alltid lika skrämmande ut med massor av röd färg under naglarna, på händerna och fötterna... Nu sitter jag inne med brända ben, först av solen och sedan av alla brännässlor det fanns vid väggen jag målade. Inte de trevligaste växterna man kan hitta!


- Posted using BlogPress from my iPad

Väggarna

- Posted using BlogPress from my iPad

Varför jag gör allt vad jag gör

Linda: Ja vill läsa ett inlägg om varför du gör allt va du gör. (<: Lycka till fjant;)

Det finns ett enkelt svar: för att jag vill. Du kan sluta här om du inte har lust att läsa massor av varianter på samma sak.

Det finns ganska många svar som egentligen stämmer bättre.

• Jag får fördelar av det. Egoisten visar sig. Eller egentligen inte visar sig, den är alltid närvarande. Försök själv hitta på ett enda val du har gjort som inte gav dig fördelar. (Här fanns från början en mycket längre text, men den var till en väldigt stor del likadan som en annan jag har läst och kanske ändå lite för annorlunda för den här bloggen)
• Det är roligt att se allas reaktioner på det som jag hittar på
• Det är ganska intressant att se samma reaktioner
• Det är roligt att göra just det jag gör
• Det känns bra (om inte just när jag gör det så efteråt)
• Någon blir glad (och alltså inte i alla fall arg på mig)
• Jag måste bevisa att jag kan
• Jag måste testa om jag kan
• För att hjälpa någon (glädje smittar lika lätt som ilska, eller gäspningar.)
• För att det gör något trevligare för mig

Som ni ser är det ganska samma orsaker. För att alla är samma, bara formulerat på olika sätt.

Keep it simple

En regnig dag hittade jag några bokstäver i en låda. De var gjorda av pärlor, ni vet såna som man sätter på en platta med piggar, stryker och så har man ett pärlplattskonstverk. Vi lagade massor av de här när vi var mindre, och någon regnig dag för kanske ett par år sedan hade jag börjat skriva ett ordspråk, citat eller något liknande. Av de här pärlorna.
"Keep it simple, stupid". Jag vet inte riktigt varifrån jag fick det, bara att pappa var inblandad på något sätt. Vilken överraskning. I alla fall så tyckte jag att det var sjukt roligt och började skämta om det. Ett skämt som ledde till att det nu står på en vägg på vårt utedass. Alltså, jag gjorde klart det. Och spikade upp det på väggen. Det är egentligen inte lika konstigt som det låter (men nog ganska nära) eftersom hela vessan redan var full med pärlplattor. Antagligen för att ingen ville ha dem inne i huset. Bara jag skulle fixa det där med bilderna får ni en.
Annars också är det en ganska bra plats. Ingen har liksom något bättre att göra när de sitter där än att fundera på livets mening och sånt. Varför inte på varför det står just att man ska hålla saker enkla på en vägg. Själv tänkte jag inte alls på något av det här före jag stod och spikade upp min bokstäver på den där väggen för några dagar sedan, först då började jag på riktigt fundera på vad det betydde.
Folk borde försöka hålla saker enkla. Jag påstår inte att jag själv är någon perfekt människa som aldrig gör saker komplicerade, i själva verket är nästan allt jag gör mycket mera komplicerat än vad det skulle behöva vara. Bill Gates (eller jag tror, och hoppas, att det var han) sa att om man vill ha något gjort ska man be en lat person göra det, eftersom den alltid kommer på det lättaste sättet. Lata personer, grattis till er. Ni kan förhoppningsvis det här med att göra saker enkla. Till skillnad från många.
För att nu ta ett exempel. Du har en jordgubbe. Den är god. Äter du den, eller håller du på och processar den, sätter till grejer, tar bort grejer och gör allt möjligt annat äckligt med den för att få en milkshake med jordgubbssmak som innehåller 0,1% jordgubbar och dessutom smakar papper? Vilket var det dumma alternativet? Just det, det mera komplicerade. Saker blir oftast mycket bättre, trevligare, och för att fortsätta på matexemplen, godare när man inte gör det svårt.
För att nu hoppa till ett lite annat ämne, finns det något som på riktigt är perfekt? Som inte har ett enda fel, eller sak du irriterar dig på? Jag antar att det inte finns, men det som kommer närmast då? Det nästan måste vara en så enkel sak som möjligt. En sten, ett träd, ett blåbär. Vad vet jag? Inte i alla fall din nya telefon, bil eller dina hörlurar. Alltid finns det något att irritera sig på, men de sakerna är betydligt färre i enkla saker. Samma sak igen alltså, keep it simple. Stupid.
Less is more, keep it simple. Du älskar mest det som är enkelt. Försök därför också att göra det du gör så enkelt som möjligt, både för din egen och andras skull.

I grani

Det blev en tur till stan idag, pappa skulle göra något här. Jag fick träffa min kära vän duschen, ni vet inte hur mycket man kan längta efter den. Jag hade varit fyra dagar på lande... Kanske jag klarar mig bättre sen när det går att simma utan att frysa ihjäl.
Smart som jag är tog jag med min kamera och tänkte vara snäll och dela med mig av mina bilder till världen. Tror ni att jag tänkte på att kamerasladden också behövs? Nej, den ligger snällt i en låda uppe på vinden vid min säng på lande. Vackra bilder var det, i något skede får ni väl se.
Annat har jag inte att berätta. Jag hoppas att mamma kommer hem före vi far igen så att jag får typ femton kilo choko att ta med mig till lande. Jag ska också försöka hitta lite kläder som har varit försvunna ungefär sedan sommarlovet började. Vart försvinner de? Hur kan man lyckas med att tappa bort kläder av alla saker? Jag vet inte hur det är med er, men jag brukar inte antingen ha med mig massor av extra kläder jag lämnar efter mig eller ta bort de kläderna jag har på. Klart att man någon gång kan tappa något, men jag börjar misstänka att det bor ett monster i vår tvättmaskin som kommer och äter upp mina kläder just precis när jag vill ha dem.
Tack och hej, vi ses igen. Om inte tvättmaskinsmonstret äter upp mig också när jag söker efter mina kläder.

My kind of game

Vi har spelat i typ fem minuter och jag leder redan. Muahahhaa det här blir inte roligt för alla andra!
Tre timmar efter det här: jag vann faktiskt. Om någon är intresserad.

Published with Blogger-droid v2.0.4

Hängmatta

Jag spenderade dagen i pappas ticket to the moon-hängmatta. När det nu riktigt står hur den ska behandlas så undrar jag för det första att hur går det med mänskligheten när det måste stå hur en hängmatta ska behandlas i den, och för det andra så måste jag ju behandla den med respekt. Men tyvärr, att den är "made in utopia" gör den inte perfekt.
Eftersom jag inte riktigt klarade av att ligga i en hängmatta med min bok (liftarens guide till galaxen, del sex) hela dagen så cyklade jag till simstranden. Ungefär fem kilometer, men jag känner mig duktig för det. Jag simmade också, fast vattnet var iiiiskallt. Men skönt var det så fort man hade kommit upp!


- Posted using BlogPress from my iPad

Retro

Pappas gamla lp-spelare från typ 84. Nu är den ganska cool. Det enda som fattas här på lande är en c-kassettspelare, vhsspelaren finns redan. Och cd-spelaren. När man tröttnar på lpskivorna från 80talet, cdskivorna från 90talet och muminkassetterna är det tur att iPaden och telfonerna finns här och räddar oss, med spotify och annat lite modernare...



- Posted using BlogPress from my iPad

Fräjilshåv

Hur skulle det ha varit om någon skulle ha läst igenom före lapparna trycktes?

Published with Blogger-droid v2.0.4

...och hejdå

Idag far jag till lande. Där blir jag så länge jag har lust. Mamma blir kvar här och jobbar så om jag tråkas ihjäl tar jag väl bussen tillbaka hit. Inte för att man egentligen kan göra så mycket mera här... Alla som jag känner, feel free att komma och hälsa på. Ring nu och kolla att jag är där först...
Om någon har lust att veta, mina sommarplaner kommer här:

• Lande nu, tills midsommar tror jag. Om jag inte som sagt bestämmer mig för att komma till grani i något skede.
• Midsommaren blir antagligen på samma ställe som det har varit i evigheter, med familjekompisar. Brukar vara helt skoj!
• Lande i en vecka till, eller shopping här. Kanske båda två.
• FBK-läger i Syndalen, Hangö. Ska bli kul!
• Sverige tror jag, i en vecka. I tält...
• Lande igen ett par veckor.
• SCOUTLÄGER!! Också det blir kul.
• Kanske lande, kanske här, kanske någon annanstans i två veckor. Så var det sommarlovet slut.

Det kommer att bli massor av glass, jordgubbar, simturer, båtåkning och annat somrigt. Bloggning blir det väl lite då och då, iPaden är i alla fall med och kanske också någon dator. 3G där är ungefär världens långsammaste, men det går om man riktigt vill. Bilder blir det lite dåligt med från iPaden, och den är inte världens trevligaste att skriva långa och meningsfulla inlägg med. Inte för att jag brukar göra det så ofta med datorn heller... Ett eller annat meningslöst inlägg blir det säkert.
Med de här orden säger jag hejdå. Ha det bra, ät glass, bränn dig i solen, bli uppäten av myggor, sitt uppe halva nätterna ute på gården och NJUT. Bara för att du kan.

Hälsosamt

Första dagen på sommarlovet jag var med någon riktig människa förtjänar ett blogginlägg.

Dagen började på mcDonalds med Lina och Antonia. Hälsosamma från första början som ni ser. Eller, före det här hade jag varit på en sjuuukt lång promenad med Ågren. Kanske det ändå inte var så farligt.

Sen hem till mig och baka chocolate chip cookies. Mera om dem i förra inlägget. Vi bara allmänt chillade, Antonia fick oss alla att sjunga på Egon igen... Ingen av dem hade någon aning om vem Björn Rosenström var, personen bakom Egon och massor annat, så det var vad vi lyssnade på. Saken blev inte bättre av att jag under min hundpromenad hade hunnit lyssna igenom hela hans nya skiva. Vad gör man inte för sina vänner?

Det blev lite hängande i centrum. Vi kunde inte bestämma vart vi skulle fara. Lina for hem, jag och Antonia till Tiimari, och så kom alla till Mäntymäkis gård. Plus Ninni och Matilda. Där lekte vi stoj, jag måste såklart vara helatiden... Är man dålig på det får man väl skylla sig själv.

Jag lyckades också lämna min kamera där. Efter att ha varit hos Antonia och frågat hennes lite förvånade bror om hon var där, så hittade jag kameran hos Lina. När ingen svarar i sin telefon får man lite extra motion... 

Chocolate chip cookies

Gott blev det när vi bakade cookies med Lina och Antonia. Utseendet är sådär. Någon gång i mitt liv ska jag ännu baka fluffiga, krispiga och sega chocolate chip cookies... De här var krispiga och sega, nästan alltså. Smaken var god, och de var tillräckligt stora! När tre ganska så lata flickor (i fråga om att laga små degklumpar) gör kex blir de stora. Ändå hade vi närmare 30 stycken...

Förlåt för recept på engelska, kanske ni överlever.

Chocolate cip cookies 

Ingredients

225g/1 cup butter, softened

200g/1 cup white sugar

220g/1 cup packed brown sugar (farinsocker använde i alla fall vi)

2 eggs

2 teaspoons vanilla extract

375g/3 cups all-purpose flour

1 teaspoon baking soda (matsoda/bikarbonat gissade vi oss till, tack vare Antonias hussaskills: farinsocker hör ihop med bikarbonat!)

2 teaspoons hot water

1/2 teaspoon salt

335g/2 cups semisweet chocolate chips (en hackad 200g chokladplatta blev det för oss)

1 cup chopped walnuts (som vi skippade)

Directions

Preheat oven to 350 degrees F (175 degrees C).

Cream together the butter, white sugar, and brown sugar until smooth. Beat in the eggs one at a time, then stir in the vanilla. Dissolve baking soda in hot water. Add to batter along with salt. Stir in flour, chocolate chips, and nuts. Drop by large spoonfuls onto ungreased pans.

Bake for about 10 minutes in the preheated oven, or until edges are nicely browned. 

Lite längre fick våra vara i ugnen, kanske 12-15 min. 

Hur jag färgade mina shorts

Från början var de alltså helt vanliga jeans. De klippte jag av så att de var så långa jag ville ha dem.
För att resultatet ska bli bra och jämnt ska de helst vara vita från början. De vita shortsen som jag färgade fick ett massor bättre resultat än de som hade varit blåa. Det går i alla fall inte att färga dem när de är mörkblåa, så jag började med att bleka dem. Jag satte dem i en hink med några deciliter klorin och vatten så att det täckte dem och lät stå över natten. Då såg de ut så här.

Det paret jag färgade, ni ser fläckarna...

Det jag lät vara som de är

Efter det tvättade jag dem. Mest för att få bort klorlukten, men resultatet skulle knappast ha blivit bra med ett par smutsiga shorts. De vita var också nytvättade.
Efter det började jag färga. Jag löste upp färgen i ungefär en halvliter varmt vatten, löste upp ungefär 200 g salt i sex liter varmt vatten och blandade ihop dem. I diskhon i grovköket. Den färgen som strittade på bordet gick lätt att få bort, den trasan jag tog bort det med är antagligen orange för evigt.

Medan jag färgade såg det ut så här. Där fick de ligga i ungefär en timme. Jag rörde om några gånger, inte alls sådär överdrivet mycket. Jag började inte göra saker komplicerade med att dip-dyea dem, de fick bli helt färgade. I alla fall de orange, de gröna gick det lite som det gick med...

Efter det sköljde jag dem, sedan fick de åka ett varv i tvättmaskinen. Helt normal tvätt med vanligt tvättmedel. Efter det är de klara! Jag tar nog inte risken att tvätta dem tillsammans med andra kläder, och vi får se hur de ser ut efter några tvättar. De orange blev massor snyggare än jag hade förväntat mig, de gröna blev snygga med tanke på hur ojämnt blekta de var. Det skulle ha kunnat gå mycket värre!

Egentligen är de lite grönare, det var svårt att få det på bild.

Intressant hur sömmarna på de vita shortsen hölls vita. Mycket snyggare så!

Det var roligt och lätt att färga dem, jag rekommenderar verkligen om ni har gamla byxor/andra kläder liggande i skåpen! Färgen var alltså från Tiimari, kostade 4.50 för att kunna färga 250 g tyg. Mina shorts väger kanske 200g/st, men då är ju alla knappar och dragkedjor med. 

Hoppas att det nu blev lite klarare hur jag gjorde.