Jag trotsade mina värkande muskler (det är bara inte meningen att jag ska träna) och åkta iväg till stan med mina vänner. Mina vänner som är lika efterblivna som jag och aldrig hade varit på Vapiano. Dit for vi och åt efter att ha sprungit omkring en stund och försökt hitta presenter till typ hela Ninnis familj, och där satt vi och funderade på varför alla älskar det så mycket. Visst, helt gott, billigt och bra, men så fantastiskt man har fått intrycket att det är? Nej. Inte ens när. Inget illa, min chilipasta var mysigt stark och jag gick ut proppmätt, glad och nöjd, men det var inte mitt livs bästa restaurangbesök.
Antonia gillade inte att gå nära mig när jag hade på den här skjortan. Jag blev ju nog lite mobbad för den i skolan också. Men det var helt okej, egentligen var det helt roligt att höra allas kommentarer...
Ännu någon timme ugglekalas, en hamburgare jag tänkte äta fast jag ännu är mätt, och så ska jag iväg till Ninni för att baka kakor till hennes käraste broder. Hela min dag tyckts gå ut på mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar