Jag lyckades bli invald i elevkårsstyrelsen. Jag ställde upp men gjorde absolut inget annat, jag sade inte ett ord på morgonsamlingen när vi hade möjlighet med det, jag talade inte om det med någon, jag fanns helt enkelt bara där som kandidat nummer sexton. Tydligen fick jag tillräckligt med röster för att komma in.
Idag hade vi då vårt första möte. Det som från början mest var ett skämt, ett experiment för att se hur långt jag skulle klara mig, ledde till att jag nu ska baka bullar till alla våra möten. Alla älskar mig för det! Jag får göra något som jag tycker om och alla andra blir glada. Det här med elevkårsstyrelsen är kanske ändå inte en så dålig idé. Att jag dessutom får sitta där och bestämma om allt möjligt viktigt som att tortillaplättarna borde vara före det man sätter in i dem i matkön (och inte bara äta bullar) kan inte ses som något annat än bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar