Ninni tycker att jag inte har bloggat på en vecka. Hon saknar tydligen mina inlägg var det står det mesta som jag har gjort, eller så har hon bara ett helt sjukt behov av att veta precis var och när och hur jag har gjort allt. Det här inlägget tillägnar jag alltså min kära vän Ninni.
Idag vaknade jag. Jag gick ut med hunden. Jag gick på en tråkig fyssatimme och några andra inte så där överdrivet roliga timmar. Älskar verkligen grammatik, både finska och svenska. Nu kan jag i alla fall både inre och yttre lokalkasus i singular och plural på finska och varenda en liten satsdel på svenska.
Vi slutade klockan två, perfekt tillfälle att åka iväg till Iso omena men Ninni och Hellu! Den duktiga, välorganiserade delen av mig köpte mappar för alla mina miljarder skolpapper. Får se hur många dagar de tar innan de lyckas förflytta sig till skolan... Det finns ett par bilder på min Instagram om någon vill kolla. Till exempel en bild var Ninni friar med en parfym.
Jag hann också fara och spela fotboll och fyramål med Sofies klass, jag satt på en bänk, vaktade hunden och räknade poäng. För det fick jag äppelkaka och kex. Det var värt det, vad alla andra än säger. Jag tycker om äppelkaka.
Kvällen gick åt till FBKövningar, som för en gång skulle gick superbra! Inte ett enda litet fel. Eller kanske ett litet, men det är länge sen det har gått så här bra. Duktigt jobbat alla i min bil! Jag kom hem och var helt otroligt smutsig, så går det när man städar bort en hög med brända och dränkta plankor som kastas upp på ett två meter högt flak. Kläderna, håret, handskarna och ansiktet är inte en vacker syn efter det... Nu sitter jag nöjd, glad och nyduschad framför datorn och försöker att inte tänka på tyskaläxan ännu på en stund.
Bättre såhär?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar