Duktigt, Jannica

Idag har jag fått mitt livs första skärsår orsakat av en kniv.  På ett så spännande sätt som av att skära en lök på samma gång som jag skrattar åt pappa som säger att han ska grunda sin egen fanclub och talar med Ninni. Av alla sätt jag skulle ha kunnat få skärsår på så valde jag att få det på grund av en lök. Ingen galen yxmördare eller en knivkastningstävling, inget som var roligt. Jag har klarat mig igenom många år av matlagning, scouting och fbk utan att någonsin skära mig. Det är inte heller så att jag har unvikit alls som är vasst där...
Jag lärde mig i alla fall att det är mycket svårare än vad jag trodde att göra något åt skador på sig själv och att jag kanske inte är riktigt så opåverkad av blod som jag trodde. I alla fall inte mitt eget. Inget så farligt att jag inte lagade mat igen en halv minut efter att Ninni hade plåstrat om mig klart, men nog tillräckligt farligt för att jag inte riktigt skulle tycka att det var trevligt.
Varsågoda för det här extremt intressanta inlägget om mitt sår. Jag satte ändå inte en bild av hur själva såret ser ut.