Först var det kramdag i skolan. Jag har ingen aning hur många kramar jag hann ta emot, jag skrev inte upp dem på samma sätt som de som ville vinna. På något sätt kändes priset som kommer att vara någon form av godis inte så lockande. Helt trevligt var det i alla fall och kramdagscaféet gjorde inte saken sämre. Fast det var halvjobbigt att organisera det så var det nog värt det när vi sedan i slutet av matrasten fick äta upp det som blev över!
Vi fick skjuts från skolan via mcdonalds till branstationen med en brandbil, avståndet är typ 200 meter... De sista ljuvliga underbara övningarna till tävlingen var sedan hela eftermiddagens program. Mina knän är trevligt blåa och våra tider är fortfarande inte så väldigt fantastiska. Imorgon är det äntligen dags för tävlingarna, och så är det inga övningar kvar. Jag tyckte inte illa om dem, men det blir ändå helt skönt att slippa dem.
Nu ska jag sova, sova de inte så många jag skulle vilja timmar jag har kvar tills jag ska iväg till Lappfjärd. Hela veckoslutet går åt till att vara där, så förvänta er inga nya blogginlägg. Om ni inte har lärt er det under de senaste två veckorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar