Toffe sade att våffeljärnet är som en dålig sportare. Som någon gång får ett okej resultat. (Okej där for det nästan, vet inte när jag skulle ha fått ett okej resutat senast...) Jag kände mig träffad. Så började min jämförelse.
- Helheten blev ganska dålig, men om man bara såg på delarna var de perfekta
- I slutet blev våfflorna faktiskt ganska bra
- Det gick inte att få ett jämnt resultat
- Vissa delar på samma våffla var brända, vissa helt ofärdiga
- De var ändå bättre än vissa av våfflorna från de andra våffeljärnen
- Våfflor kan aldrig bli äckliga, alltså var det ändå bra (men inte som våffeljärn betraktat)
Med magen full med våfflor, våffelsmeten borttvättad ut håret, naglarna avklippta för att jag inte orkade putsa bort all våffelsmet, en stel nacke efter att det blev lite kallt och sönderskavade ben efter att ha gått med shorts under släckningsbyxorna ska jag väl snart börja gå och sova. Jag måste vakna två timmar tidigare än alla andra fredagar den här perioden. Jag vill inte till väransby och fånga insekter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar