Sidor

lördag 18 augusti 2012

Hungerspelen

Efter att ha sett den en andra gång på dvd kan jag inte säga annat än att det är en fantastisk film. Den slår det mesta som jag någonsin har sett, i alla fall om man tänker på helheten. För det första är det en otroligt bra filmversion av en bok. Jag har inte ännu hittat en annan film som gör dig ännu bättre som film än som bok. Hungerspelen följer det som hände i boken utan att skippa så mycket, och det är dessutom snyggt och bra gjort. Man får inte samma bild av allt som man får i boken, men eftersom det ändå är så personligt hur man uppfattar en bok så går det kanske inte att klaga på det. Jag tror inte att man hittar två människor som har uppfattat en bok på samma sätt, därför är det också omöjligt att göra en film med exakt samma stämning som en bok.
Själva handlingen är också ganska intressant. Inte exakt det som händer (eller jo, den också), utan mera det som kan ha fått författaren att hitta på det här. Där syns så mycket av de sjukaste dragen i dagens samhälle, hela Hungerspelen är ju en realityshow. En realityshow var allt har spårat ut och det har blivit till underhållning att se barn döda varandra. Jag lyckas så klart jämföra det här med sport... Det är kanske inte heller så långt ifrån. På samma sätt som Gale frågar Katniss om det verkligen är så stor skillnad mellan att jaga djur och människor undrar jag vad skillnaden mellan spelen i filmen och till exempel OS är. Klart att de inte slutar på samma sätt och de görs inte heller på samma sätt, men är inte idén den samma? En vinner, resten förlorar. Det fungerar på samma sätt, skillnaden är bara att de idrottare som förlorar inte dör.
Att alla dessutom tvingas följa med, tvingas älska det sjuka spel som dödar deras barn gör inte saken bättre. Så finns det ju också de som på riktigt njuter av det, satsar pengar på vem som ska vinna, på riktigt älskar det som det är meningen. De som bor i huvudstaden. De älskar att se hur mycket sämre alla andra har det, och de behöver inte oroa sig över vad som händer, vad skulle de ha att göra med alla fattiga distrikt där barnen kommer ifrån? Att det är levande personer i spelen, alla med olika personligheter gör saken ännu mer spännande. Nästa år är det nya ansikten, nya favoriter som kommer in på arenan. Alla har sina personliga favoriter som de försöker hjälpa att vinna, bara för att de ska få in någon spänning i sina innehållslösa lyxliv.
Till slut är jag ganska imponerad av författaren. Hur gör man för att skriva en bok för ungdomar om barn som dödar barn? Att sen dessutom få den att sälja otroligt bra och få människor över hela världen att älska den verkar nästan omöjligt. Ändå lyckades hon med det. Hon lyckades till och med få det till en film, också den en av de bästa filmerna jag någonsin har sett.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar