Sidor

tisdag 25 oktober 2011

Städa igen...

Jag fattar inte det här. Mamma säger att städerskan kommer varannan vecka. Jag tycker att det är varje dag man måste städa före hon kommer... Vem har dessutom hittat på att man måste städa före städerskan kommer? Kanske det finns positiva saker med det också, jag behöver i alla fall inte dammsuga. I och för sej tar Fjuni hand om det när hon maskar sej på golven här varenda en dag. Eller Ågren, om man spiller något gått på golvet finns det inte där i många sekunder.
I dag har jag läst en bok. Jag kom typ i går på att ajjo, jag skulle ju ha läst den här boken tills i morgon. Extra failat eftersom jag fick veta det för typ sju veckor sen. Jag hade börjar på den, typ två kapitel, och i går fortsatte jag. Den är nästan slut nu! Jag har läst boken förut, twilight ettan, men det var länge sen. Jag hade glömt typ hälften. Nu kan jag inte ge upp, de där tre kapitlen som är kvar ska läsas. Om inte annat så i morgon på rasten för lektionen börjar.
Nu ska alla få höra mera om mitt sjukt intressanta liv i dag i skolan. Har inget bättre för mej, så jag skriver det hit till bloggen... Först hade vi handarbete. Min fina pyjamas blev lite mera färdig. Jag tryckte dit Angrybirdsarna, nu finns där två fåglar och en gris som alla är lite halvfärdiga. Och lite misslyckade. På något sätt rann färgen lite ut. Men den blev helt fin ändå, nästa vecka kanske själva bilden blir klar. Nu hänger den uppe på väggen, för vår handarbetslärare sade att hon "blir så glad när hon tittar på den". Alltid roligt att få komplimanger! Så hade vi finska, blää. Förhöret var lätt, det var en konstig känsla att kunna VARTENDA ett ord. Antagligen blev allt fel, men allt kan inte vara perfekt här i livet.
Så var det kftimme, jag ska tydligen baka cupcakes till ett föräldramöte. Det var extra komiskt (NEJ inte det ordet. Jag visste inte att jag hade börjat använda det. Det är typ Hellus ena favoritord, det andra är "possibelt". Kan man ens säga så?) eftersom jag inte sade ett ord om hela saken. Vår klassföreståndare bara frågade om någon kan baka till ett föräldramöte, alla bara satt och stirrade på mej. Alla pratade om mej, med mej, till mej fast jag inte lyssnade, och plötsligt stod mitt namn på tavlan. ???. Vi fick betygen, de tänker jag inte prata mera om eftersom jag helt enkelt tror att ni inte är intresserade. På fyssan lärde jag mej att en fågels hjärta slår 120 gånger i minuten, att en människas slår 60 och att om man sportar så kan det till och med slå 180 gånger?! Det är ju typ tre gånger mera än normalt! Så gick jag hem, och här är jag fortfarande. Snart ska jag till scouterna, förstahjälp, otroligt skoj...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar