När man vaknar klockan sju och får skjuts in till stan med sin mamma klockan åtta hinner man med mycket. Till exempel hinner man äta bullar i Hagnäshallen, man hinner köpa majsmjöl och lite andra spännande grejer i mystiska butiker, allt innan klockan har slagit tio. Man hinner till och med till Kronohagen och restaurangen Qulma, där det finns en vänlig restaurangägare som bjuder på en kopp te medan man talar om prao där. Det verkar vara som det helt perfekta stället för min prao, jag är så glad att jag gick dit. Varför är det så länge till trettionde september?
Man hinner köpa chili och avokado, och stå en halv evighet inne i butiken och fundera på vad allt det var som behövdes. Till och med en kavel hinner man köpa, för att den som finns hemma kommer att vara hopplös att kavla majstortillas med.
Till och med lite klädshopping hinner man med, före man kommer hem lagom till tolv och är så hungrig att magen morrar argt. Det händer inte när man vaknar halv elva. Två timmar efter det ligger man mätt och glad i soffan, med en dator, med en thailändsk gryta till kvällen puttrande på spisen.
Jag borde börja vakna tidigare, hela jag känns så mycket trevligare och piggare nu, efter en tidig morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar