Av att det ringde på dörren. Det var någon som stod där och undrade om jag hade tappat bort min hund. Ni kan tänka er den fina situationen, jag har precis stigit upp ur min säng, ser antagligen ut som ett troll, och så kommer någon och undrar om det här är min hund. Jag hade ingen aning om att han ens var försvunnen, utan trodde att han låg någonstans i en soffa och sov. Tydligen hade han varit ute på Grankullas gator och sprungit en stund.
Jag plockade in honom, stängde alla dörrar, och förstår fortfarande inte hur den vänliga själ som lämnade tillbaka honom hade fått fast honom och hur hon visste vart hon skulle gå. Han skulle helt själv ha kommit in igen, samma väg som han kom ut, men tydligen ville han inte, utan blev i stället infångad och hemburen.
Sedan han kom hem har han legat nästan medvetslös på en rock i tamburen. Vad han riktigt har gjort kommer jag väl aldrig att få veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar