Jag gick ut grundskolan. Jag fick två stipendier och ett högt medeltal. Trots att jag var livrädd höll jag ett tal framför hela skolan med föräldrar. Det mesta känns mystiskt, så i stället får ni läsa talet som jag vet att mina vänner inte orkade lyssna på, och som varken är speciellt eller var väldigt speciellt framfört, men ändå är fullständigt sant.
"Bästa elever, föräldrar och lärare. Jag heter Jannica och har under året som gått fungerat som ordförande i elevkårsstyrelsen.
Att vara i den här skolan, i klass 9B, och i elevkårsstyrelsen har inte alltid varit så enkelt. Jag har ändå fått minnen jag aldrig skulle byta bort och lärt mig otroligt mycket. Högstadiet är en tid där väldigt mycket ändras och utvecklas hos eleverna, och skolan har trots allt en stor roll i deras liv. Därför skulle jag önska att högstadietiden skulle vara så trevlig som möjligt för alla elever, och det finns inget bättre sätt att göra det på än att eleverna själva får bestämma hur deras högstadium och tiden i det ska se ut. Det finns bara ett sätt att göra det, det är att fundera, tala, klaga, förbättra och ta tag i saker själv. Därför önskar jag att atmosfären i skolan skulle bli ännu öppnare, att ingen skulle vara rädd för att säga sin åsikt. Att eleverna faktiskt skulle inse att de har rättigheter och möjligheter, och utnyttja dem till sin fulla potential så att tiden i skolan blir trevligare för alla inblandade.
Skolan ska vara roligt och undervisningen ska vara bra, och det är elevkårsstyrelsens jobb att se till att det blir så. Under året som gick gjorde vi massor för det, och känslan när lärarna och rektorn faktiskt började fråga vad vi tycker om olika saker var oslagbar. Vi hade lyckats med att bygga upp en relativt välfungerande styrelse efter en paus på många år! Jag blir lika stolt varje gång någon påpekar hur trevligt det är att vi igen har en aktiv styrelse, jag är alltid lika glad när vi har styrelsemöte och lyckas bestämma något, och ännu gladare blir jag när resultaten syns i skolan.
Den absolut största lärdomen jag tar med mig från högstadiet är att det faktiskt går att påverka det mesta, så länge man anstränger sig lite. Jag vet inte hur många timmar jag har varit i skolan utanför skoltid eftersom det helt enkelt var något som måste fixas, men det gör inget, eftersom jag har gjort något bättre. På samma gång har vi i styrelsen haft riktigt roligt tillsammans. Vi har fått fina resultat, bland annat har vi sett elevcaféet långsamt växa fram under det senaste året, vi har invigt det tillsammans med biskopen, vi har ätit kex, vi har gått på lärarmöten och vi har framför allt alltid sagt vår åsikt när något har varit dåligt, eller bra. Vi har planerat och genomfört en självständighetsfest för niorna. Vi fortsatte på traditionen från förra året och ordnade vi ett val i början av maj, där alla skolans elever fick rösta på den lärare som var mest motiverande och bra på sitt jobb. Tanken var att eftersom lärarna alltid ger stipendier till eleverna så måste väl elevkåren också få ge något till en lärare som har utmärkt sig på ett speciellt sätt.
... (vinnaren av valet presenterades)
Jag vill ännu tacka årets styrelse, alltså Annina, Ninni, Andreas, Ossian, Krista, Isabella, Carolina och Amanda. Ni har varit fantastiska! Jag önskar er alla en riktigt bra sommar."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar