Pepparkaksdeg

Kom hem från julfesten för inte alls så länge sedan och står redan i köket med en nylagad pepparkaksdeg framför mig. Och undrar, som alltid när man har en peppparkaksdeg nära sig, hur den kan vara så mycket godare än de färdiga pepparkakorna.



- Posted using BlogPress from my iPad

My preciouss

Som den lilla nörd jag är kunde jag inte annat än älska The Hobbit. Det var säkert den första filmen jag någonsin sett baserad på en bok var det hände mera i filmen än i boken. Antingen har jag glömt hälften av det som hände i boken eller så stoppade de som gjorde filmen in lite extra händelser här och var. Resultatet kan inte på något sätt kallas dåligt. Carolina tyckte att den blev långtråkig, jag förstår hennes poäng, det var inte bekvämt att sitta stilla i tre timmar. Kanske det också blir det när man förvandlar en bok med trehundra sidor till tre tretimmarsfilmer. Jag blev i alla fall inte besviken. Gollum var lika rolig som vanlig, min kära syster påpekade inte bara en gång för mig att han är precis som du, och när jag kom hem sa till och med pappa att jag har lika stora ögon som Gollum. Han är nog min favoritkaraktär från allt jag någonsin sett, så kanske jag ska ta det som en komplimang. Eller så inte.
Som en liten stilla fundering här ännu på slutet, varför måste Light my fire-grejen, den där med tallrikar och mugg och spork och allt möjligt annat onödigt, vara en så hemsk form att göra paket av? Det kan ju inte vara en unik present. Just därför måste de väl göra den så svår som möjligt att packa in. Vackert blev det inte, men jag tror att min lilla nioåriga scoutsyster som får den imorgon blir glad. Fast det tar emot att ge något så mainstream åt henne.

Tillbaka

Jag hade tydligen inte bloggat på så länge att pappa undrar om jag har ångest och systern klagar. Hittills har ingen annan än min familj klagat  men kanske bäst att jag aktiverar mig själv och börjar blogga odrdentligt igen...

Min skola har varit så vänlig och skaffat massor av galaxytabs och annat trevligt. När mattaprovet var klart fick jag en sådan att leka med. Efter att ha upptäckt att den trots allt inte är så spännande och efter att jag inte hade lust att ladda ner några appar började jag blogga... Jag har gjort lättare saker i mitt liv än blogga via webbläsaren på en grej som den här. Inte en chans att jag börjar laga av listorna nu! När jag slipper att sitta kvar och lyssna på största delen av klassen som ännu kämpar med geometrin tänkte jag åka iväg till Sello med Carolina. Hon betalar bio, The Hobbit så klart, och lite julklappar och en födispresent till andra systern som blir nio imorgon tännte jag också hinna med. 

Hoppas ni hade en trevlig 121212, nu lämnar jag den här förskräckliga versionen av blogger och hittar på något trevligare med den här tabben.

Så fluffigt att man dör

Afterafterafterafterparty med Familjen vad var som gällde igår. Så klart sov jag inte ordentligt, så klart var det roligt som alltid med min älskade scoutfamilj. Före jag åkte iväg till Vive genom snöstormen hittade jag också bästa indiska restaurangen i Finland. Jag tar tillbaka allt jag sade om att det inte finns bra indiska restauranger i Finland för ett par månader sedan, Spice Garden i Alberga slog nästan till och med sina svenska kusiner.
Jag har hunnit lära mig japanska av att kolla på japansk skräckfilm och dött av pepparkaksöverätning. Jag tog tåget till Hoplax och Lärkan och hälsade på de stackars gymnasiekompisar som hade skola igår. Jag är ganska stolt över att jag inte tappade bort mig. Igår fick hamnade jag ännu ut i snön en gång, muhöscouterna tyckte inte att den behandlingen jag fick på deras förläggning förra veckan räckte. Systrarna och mamma återvände från London, med presenter åt sin kära syster! Jag håller ännu på att baka lite cookies till de vi just ska till och dricka glögg. God natt nu ska jag samla lite energi så att jag orkar igenom den här dagen. Det är väl inte så väluppfostrat att somna vid matbordet?

Dag 14

Tio sånger som finns på den spellistan jag lyssnar på.

1. She's not afraid
2. Rock me
3. Last first kiss
4. Little things
5. C'mon, c'mon
6. Heart attack
7. Loved you first
8. I would
9. Over again
10. Back for you

Hehe. One Direction, Take me home yearbook edition på shuffle och repeat. 

Dag 12

Tio saker jag verkligen inte gillar.

1. Sniglar.
2. Snö innanför kläderna.
3. Att få något vasst under nageln.
4. Min hud vintertid. Om jag råkar glömma bort mina vantar går mina händer sönder totalt.
5. Mörker. Inte sådant mörker som kommer när man släcker lampan, utan det där vintermörkret som  aldrig tar slut.
6. Att ha kallt.
7. Sniglar.
8. Sniglar.
9. Sniglar.
10. Sniglar.

Sniglar är det värsta som existerar på jorden. Om man inte räknar allmänna orättvisor, elakt beteende och annat det flesta är överens om att inte är bra. 

95 år

Finlands födelsedag, också kallad självständighetsdagen. Den har jag firat med att först sova en stund, otroligt skönt att få ett lite längre veckoslut den här veckan. Jag tackar så mycket till de personer som någon gång bestämde sig för att just sjätte december var en lämpligt datum för Finland att bli självständigt.

Uppe till vänster finns Vives fina gris. 

Så småningom flyttade jag mig till Winden och julbasaren. Där satt jag och skrattade åt (vår otroligt representativa kårchef) Jace och Vive som sjöng karaoke. What makes you beautiful. Jag träffade scoutkompisarna jag inte har sett på nästan hela hösten, åt pepparkakor tills de inte mera var goda och skrattade med Vive i en timme. Vi skulle vakta Juni, men det blev mest pepparkaksdekorerande... Vi lagade en fin present till vår kårchef. Hela bilden med tags och allting kan ni se här.
Nu ska jag ta och koncentrera mig på balen en stund  stället, är det tradition så är det tradition.

Dag 11

Tio böcker jag tycker om.

En, två, tre, fyra, fem (och en sjätte så där halvt)

Sju, åtta, nio, tio, elva (resten av de på bilden har jag inte läst... Måste göra det så fort som möjligt)

Tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, aderton.

Ja-a ni. Aderton av de mest fantastiska böcker som någonsin har skrivits. 

Gästbloggare

Här sitter vi nu i datasalen och letar Europas huvudstäder och länder på finska. Faktiskt helt kul, för att de flesta blev klara ganska snabbt och nu får vi göra vad vi vill. Jannica sa att jag skulle skriva ett poetiskt inlägg så här kommer det poetiska.

"Rosor är röda, violer är blå, 
Jag gästbloggar och en penna jag skall få
jag älskar snön, men hatar vintern, 
Det här makear ingen sense, tack för mig!"

Kolla in min blogg här!
Ninni<3 br="br">

Dress up

Som vanligt sent ute, femton timmar före jag behövde min klänning köpte jag den. Timmarna mellan det att skolan slutade och middagen var jag i stan med Linda och sökte efter klänningar att ha på vår dress up-day. Eftersom det halvt var min idé hade jag liksom inget val att har jag fina kläder eller inte. Garderoben innehöll ingen passande klänning, inte heller systerns, det var bara att köpa en ny.
Imorgon gäller det då alltså att ha på sig den i skolan. Och hoppas på att lite flera än elevkåren också tyckte att det var en rolig grej och satte på sig klänning istället för jeans.
Hälften av familjen flög iväg till London med löften om att hämta presenter, jag blev sorgligt nog kvar i snöiga Finland med pappa, Juni och Ågren och har ingen inbjudan till presidentens bal. Idag bestämde jag mig för att ett av mina mål i livet är att bli bjuden dit. Ungefär på samma gång som jag bestämde mig för att göra det bästa historiaarbetet om andra världskriget vår lärare har sett. Det är ganska omöjligt, han visade gamla arbeten och jag har aldrig sett något så otroligt välgjort som ett av dem. Jag skulle antagligen inte klara av att göra något sådant ens om jag skulle ha obergänsat med tid. Att jag dessutom känner personen som gjorde det gör inte saken lättare... Jag måste ju vara lika bra. Bara att hitta på någon fin synvinkel på Finland under andra världskirget och börja skriva.
- Posted using BlogPress from my iPad

Dag 10

Tio namn jag aldrig skulle döpa mitt barn till.

1. Brynolf
2. Hjördis
3. Svante
4. Torborg
5. Barbro
6. Sigurd
7. Synnöve
8. Gudmund (hittade det idag i min kalender... Jag visste inte ens att man kunde heta så.)
9. Fridolf
10. Disa (man kan inte döpa ett barn till något som vår stresshanteringsgrupp i skolan heter.)

Jag satt och försökte komma på hemska namn med lite hjälp av min kalender. Till alla utom ett par hittade jag någon koppling till mitt eget liv och mina egna skämt. Synnöve är ett namn min familj skämtar om att lägga till som mitt tredje namn, Brynolf är scoutkårens försvunna maskot, Torborg var ett namn vi använde i en modersmålsuppsats och sedan blev ett skämt, och Barbo... Det vill jag inte ens förklara eftersom det finns en chans att det finns läsare som inte har någon aning om vad det är. 

Ajajaj

Underbar instagrambild...

Jag vet inte vad det är med mig. Jag skadar mig aldrig. Då menar jag verkligen aldrig. Jag har inte huvudvärk, äter aldrig mediciner, är inte sjuk, och fixar inte ens småsår så att jag behöver plåster åt mig själv. Idag lyckades jag fixa ett brännsår på handen åt mig. Samma hand var skärsåret fanns...
Jag bestämde mig för att födelsedagsbarnet imorgon är värt lite mera än en kram och ett grattis plus fest efter det, och värderade fjorton års vänskap som en chokladkaka med marshmallows. Det kommer att göra matrasten imorgon till något lite bättre än vanligt! Det gjorde jag alltså efter att jag hade varit halva dagen på rakubränning. Det är något så spännande som en keramikbränning utomhus var det ingår väldigt mycket snö, tusengradiga keramikföremål, sågspån och rök. Ska väl så småningom hoppa i duschen för att tvätta bort röklukten... Det blev några otroligt fina saker därifrån. Jag hade ingen aning om att jag hade förmågan att göra något så vackert. Det blev på riktigt fint, om jag får säga det själv.
Igår hann jag ännu skypea med lillkusinen i Stockholm. Eller ja, hon sov i sin pappas famn så det gick inte riktigt att tala med henne... Söt liten grej i alla fall som jag snart vill åka och hälsa på!

Int då.

Vännerna mina mördar min telefon med att skicka så mycket grejer till den att den vibrerar ihjäl. Det de ville få sagt var ta bort förra inlägget. Med tusentals utropstecken och bara stora bokstäver. Tydligen tror de att Lina läser min blogg 24/7. Tyvärr Lina, du får inte veta hemligheten före klockan åtta imorgon! Då publiceras förra inlägget igen.
Kände annars för att påminna er om vad jag tycker om att byta bloggar. Har varken tid eller inspiration att berätta nu, kanske imoron, men i väntan på det kan ni ju läsa det här. Ett av de få inläggen jag är stolt över, som dessutom ganska bra berättar om just det ämnet.

Dag 9

Tio favoriter att äta.

1. Sushi
2. Choklad (tar halvt tillbaka det där om att jag inte äter godis. Inte för att jag räknar choklad som godis...)
3. Pepparkakor
4. Porterstek. Jag skulle helt säkert hata det om vi skulle äta det oftare än sådär en gång per år. Men idag när jag funderade högt på om jag skulle hinna hem och äta i telefonen när jag pratade med mamma och hon berättade att vi skulle äta porterstek så blev jag totalt överlycklig och gick hem så snabbt jag bara kunde. Underbaraste maten i världen just nu. Speciellt när det inte var jag själv som hade lagat den.
5. Gravad lax
6. Rågbröd. Det finns få saker jag kan vilja ha lika mycket som rågbröd. Det händer inte så ofta, men när det händer så kan jag ungefär inte tänka på något annat.
7. Jordgubbar
8. Chokladbiskvier
9. Hamburgare, men aldrig i livet mcdonaldsvarianten. Hemlagade med hemodlade grönsaker och egenslaktad ko, ungefär. Eller kanske hemlagat bröd räcker.
10. Pasta med kallrökt lax och spenat

Så där allmänt fungerar det mesta utan ost och allt för mycket grönsaker. Starka kryddor, vitlök, ingefära och örter är aldrig fel, fisk är något som är riktigt bra, en måltid utan någon form av kött är en dålig måltid, gröt är inte mat utan morgonmål, och en efterrätt blir sällan bra om choklad och bär/frukt/sylt kombineras. Gott bröd uppskattas väldigt mycket och jag lagar mycket hellre mat själv än köper färdig mat. Som ni kanske har märkt om ni har läst den här bloggen.

Dag 8

Äntligen på rätt dag!

Tio yrken jag skulle kunna välja.

1. Kock
2. Konditor
3. Pilot
4. Lärare
5. Brandman
6. Läkare
7. Akutvårdare
8. Ambulanschaufför
9. Arkitekt
10. President.

Dag 7

Tio saker som gör mig glad.

1. Doften av pepparkakor.
2. Mina vänner.
3. Min familj.
4. När Ågren hoppar upp i samma soffa som jag. Det känns fint när ens hund väljer soffan var man sitter istället för den tomma.
5. När andra delar med sig av sina tankar, helst de där sjukaste och mest fantasirika.
6. Snö (ibland).
7. Havet.
8. Att vara i ett tält.
9. När mat har starka färger. Det är svårt att vara sur om du får en tallrik med mat av tio olika färger.
10. Mat. 

Dag 6

Tio saker jag saknar från när jag var mindre.

1. Att  vakna klockan halv sju en veckoslutsmorgon, för att det var december och man fick öppna sina kalendrar
2. Hela grejen med att vara så ivrig hela månaden innan julen. Idag öppnade jag två luckor i min chokladkalender (dessutom den enda jag har!) för att jag inta orkade öppna någon igår.
3. Att läsa. Jag saknar det massor, jag bara hinner/orkar inte, eller har tillräckligt med inspiration.
4. Att äta godis! Jag har slutat nästan helt med det. Jag tycker att det är väldigt sorgligt. Det är väl en skada man får av att ha en mamma som jobbar på Fazer...
5. Att ingen automatiskt antar att man kan något, vet något eller kan ta ansvar.
6. Att kunna göra nästan vad som helst utan att någon blir sur.
7. Känslan när man fick en godisask och blev så glad att man hoppade.
8. När man blev glad för att man hade läxor och prov.
9. Att det roligaste som fanns var att att åka in till stan och kolla på fiskarna i Stockmann.
10. Att inte ha massor av småsyskon som man måste dela allt med. 

Så här på tal om små barn, jag glömde helt att berätta att jag fick en liten kusin på torsdagen. Stolt kusin till en liten, liten halvt (eller kanske nästan helt) rikssvensk flicka är vad jag är. 

Dag 5

Tio saker jag önskar mig.

1. En ljusröd enhörning
2. Fred på jorden
3. Att jag skulle kunna styra över vädret
4. En avstängningsknapp för allt och alla, eller
5. Förmågan att inte bli irriterad på något
6. En månraket
7. Ett brev från Hogwarts var det står att jag får börja där på hösten
8. En onepiece 
9. En stooooor låda full med grönt sockervadd (som jag skulle sätta i min systers säng eller något annat mysigt)
10. Att jag skulle kunna spela något instrument.

Dag 4

Tio filmer jag tycker om.

En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta.

Nio.

Tio.

Livet är fint

Men bloggningen är inte lika fin. Jo, jag tänker skylla ifrån mig igen. Från onsdag kväll tills fredag morgon fungerade det kära blogspot inte, i alla fall inte från min dator, fredagen hade jag inte tid, lördagen och halva söndagen var jag många många kilometer från närmaste dator. Jag hade inte riktigt inspiration att börja telefonblogga. Listorna från de missade dagarna dyker upp så småningom!
På onsdagen åkte jag omkring i hela grani och halva esbo och orienterade med hjälp av en telefonkatalog. I en brandbil.
På torsdagen stod jag i granis centrum och frös och visade brandbilar ett par timmar. Resten av kvällen var jag i skolan, sålde lite grejer som vi hade bakat och satt i lärarrummet och åt kaka tills det inte mera var gott. Det var dessutom en pepparkakskaka, som var god de första sju bitarna den dagen.
På fredagen var det Hellus födelsedag. Det firades med en överraskningsfest för henne, med ett besök på Hard Rock Café och allmänt yrande i snön. En harrypotterfilm, mycket choklad och annat ohälsosamt, ännu mera snö och försenade tåg. Det var riktigt roligt där i Ninnis källare tillsammans med fyra av de bästa kompisarna. Fast jag har upplevt både varmare, mysigare och längre nätter...
På lördagen hoppade jag på bussen ut till Noux och Muhös förläggning. Jag var beredd på att bli väldigt mobbad, som den enda graniscouten, som dessutom på något sätt lyckades vara ledare trots att hon var lite yngre än resten. Det blev jag nog. Efter att ha blivit fälld ett par gånger och fått otroligt mycket snö in i mina kläder bara på vägen upp till stugan så funderade jag på att bara åka hem igen. Jag blev kvar, blev väldigt mobbad, fick väldigt många liter snö innanför mina kläder och blev tills och med utburen från bastun, ut i snödrivan. En till kort natt, några timmar ute i snön, fina djupa samtal om livet, människor jag inte har sett sedan sommaren och en ganska ordentlig påminnelse om varför jag är scout. Trots att det inte var min egen kår var det riktigt mysigt. Utom när alla bestämde sig för att nu ska vi göra något dumt med Jannica. Sådär som att torka diskvattnet i hennes hår, testa hur länge hon klarar av att någon sitter på henne, hur långt hon kan hoppa eftersom hon har fel halsduk eller helt enkelt hur mycket snö hon klarar av.