Sommarklichéer

I går åkte vi ut med båten och kokade både potatis och kaffe på trangia. Klipporna var så varma att man brände sig, jag halkade i på en ofrivillig simtur (men det gjorde inte så mycket) och brände mig i solen. 

Min solbränna har vita pauser tack vare mina seglarskor och min flytväst. Jag känner mig rätt så finlandssvensk, men trots det har jag inte fått dem i en segelbåt utan i vår egen fula (men ändå rätt så gulliga) motorbåt. 

På vinden där vi sover är det stekhett, det finns gott om smultron i skogen, runt äppelträdet hänger tre hängmattor som så gott som alltid är upptagna när vi är hemma, mitt hår har ljusnat ganska många nyanser och brunnen har nästan sinat. En dag cyklade jag och Carolina allt som allt 20 km för att få simma och äta en glass, bara för att igen på kvällen åka bil till en annan strand eftersom vi höll på att överhettas igen.

Nu blir det vattenmelon- och avokadosallad till lunch innan vårt minst sagt intensiva program fortsätter. Jag tvivlar allvarligt på att någon annan är jag i den här familjen kan vara utan något mycket välplanerat att göra längre än ett par timmar i sträck. 

Vesipelastus

Jag var på läger i Björneborg tillsammans med 2800 andra under veckan som gick. Det var ett storläger med brandkårsungdomar från hela Finland, plus några från Tyskland, Sverige och Ryssland. Det var väldigt annorlunda än våra små, trehundrapersoners finlandssvenska fbk-läger, men det var jättebra på många olika sätt. Jag gick en kurs i ytlivräddning, så gott som helt på finska. Alla kurskokmpisar talade finska och då hade jag inte heller något annat val än att göra det. Till skillnad från på ett par andra kurser (där suomenruotsalaiset = vitun homot) tyckte alla att svenska var ett roligt språk och försökte alltid emellanåt, med varierande resultat, tala svenska. I slutet av kusen skrev Sami från Uleåborg sin instagram-beskrivning på svenska och Markus som ville förbättra sin svenska kom och tackade mig för att jag hade övat svenska med honom. Jag hade fantastiska kurskompisar, vi hade väldigt roligt och lärde oss massor om vattenräddning. Jag simmade flera timmar än jag sov per dygn (vilket inte kan ha varit hälsosamt), hade så gott som ingen fritid och glömde bort hur man talade precis alla språk jag kan eftersom jag hela tiden växlade mellan svenska, finska, engelska och till och med tyska emellanåt. Det fanns munkar för femtio cent i kiosken och jag köpte ett par stövlar för 200€ mindre än vad de kostade från början. Jag insåg också för kanske tionde gången att vår egen fbk hör till de bästa, och att våra övningar nästan alltid är lärorika, roliga och välplanerade. Det var ett annorlunda och ganska fysiskt ansträngande läger, men kanske ändå det bästa fbk-lägret jag har varit på.

Efter en tolvtimmarsnatt ensam hemma sitter jag nu i ett tåg på väg till Hangö, för att äntligen kunna fara till lande och pausa där innan det blir dags att fara först till Syndalen och sedan till Tyskland. Over and out, nu tar jag sommarlov!